Knutskyrkan i Rödeby

Den sista gudstjänsten i Rödeby gamla kyrka hölls söndagen den 4 juli 1875 inför

en osedvanligt stor åhörarskara från församlingen och de närliggande orterna.

Från Karlskrona gick extratåg, och så många ville utnyttja den vackra söndagen

till ett sista besök i den minnesrika kyrkan att alla inte kom in. Redan dagen efter påbörjades rivningsarbetet. Till och med  grundmurarna revs, och i stället för det

lilla stämningsfulla medeltidstemplet restes den kyrka som nu vittnar om byggnads-smaken under 1800-talets senare del.

Anders Bager skriver 1662: Rödeby kyrka är uppmurad av gråsten och belägen på

en slät plan. Den består av ett långhus med ett lägre och smalare kor samt ett i korsvirke och tegel uppfört vapenhus. Kyrkan och koret åtskiljs av en mellangavel inne i kyrkan. Denna är välvd som en båge och höjer sig icke över korets taknock, utan röstet består därifrån och upp till taknocken av bräder och spån, varav framgår att gaveln där antingen var avbränd eller också ej varit högre uppmurad. Kyrktaket

är täckt med spån. Innertaket består av ett platt trätak, som är fästat under bjälkarna. 

Den var fästad i första bänken vid gången upp till predikostolen.

Klockstapeln var av trä, och taket hade fyra sidorösten över vilka en spåntäckt spira höjde sig. Två klockor fanns i stapeln, den största gjuten i Lybeck. Den mindre var från medeltiden. Kyrkogården omgavs av en stenmur. På tre sidor fanns ”lockhus” med dörrar och klinkor.

Kyrkan var helgad åt Knut den helige. År 1808 påträffades kyrkans sigillstamp, som använts så sent som på 1790-talet, i en trädgård på Vallgatan i Karlskrona. Sigill-stampen har en diameter av 30 mm. Den ganska primitivt utförda bildframställningen återger Knud Hertug i stående ställning med yxa i höger och lilja i vänster hand. På huvudet bär han en rundkullig ”hertighatt”.Runt sigillet står bokstäverna SVNC*TE KNVD.  Stampen kan daterats till runt mitten av  1400-talet. Bilden har blivit vårt Knutsgilles symbol.